Guldet blev till sand

Han kom med mig A

När jag drog bort den våren D A

Som en hund följde A

han mig tätt i spåren D A

Jag var glad åt hans sällskap E A

När jag sökte guldets land D

Men Kristina, A

Guldet blev till sand E A

 

Vi slet ont A

Ja, allt gott fick vi försaka D A

Ofta grät han och bad: A D

”Ta mig tillbaka” A

Men jag vägrade alltid, E A

Fast jag tvekade ibland D

Åh, Kristina, A

Guldet blev till sand E A

 

Han, som var min kamrat, D E D

Han trodde mitt ord, E D

fast jag redan då, C^#m A

Såg att C^#m

längs denna väg F^#m C^#m

fanns knappast det D

jag ville nå A E

 

Över prärien A

kom vi till en öken D A

Vi gick vilse och A

började se spöken D A

Man hör vatten som porlar, E A

När ens huvud står i brand D

Åh, Kristina, A

Guldet blev till sand E A

 

Jag, som var hans kamrat, D E D

Jag tog honom över E D

land och hav C^#m A

Ökenvinden C^#m F^#m

har höljt ett täcke C^#m

över hans tysta grav D A E

 

Ur en stinkande A

källa drack han vatten D A

Han blev sjuk och gick A

bort från mig den natten D A

När hans blick hade slocknat E A

Då gled klockan ur hans hand D

Åh, Kristina, A

guldet blev till sand E A

Åh, Kristina, D A

Guldet blev till sand E A