Omkring tiggarn från Luossa

Omkring tiggaren från Luossa G

satt allt folket i en ring D⁷

och vid lägerelden D⁷

hörde de hans sång. G

Och om bettlare och vägmän C

och om underbara ting G

och om sin längtan D⁷

sjöng han hela natten lång G

Det är något bortom bergen C

bortom blommorna och sångenG

det är något bakom stjärnan D⁷

bakom heta hjärtat mitt (hög) G

Hören, något går och viskar, C

går och lockar mig och beder G

Kom till oss, ty denna D⁷

jorden den är icke riket ditt. G

Jag har lyssnat till de still- G

samma böljeslag mot strand D⁷

om de vilda havens D⁷

vila har jag drömt. G

Och i anden har jag ilat C

mot de formlösa land G

där det käraste vi känner D⁷

skall bli glömt. G

Till en vild och evig längtan C

föddes vi av mödrar bleka G

ur bekymrens födelsevånda D⁷

steg vårt första jämmerljud. G

Slängdes vi på berg och slätter C

för att tumla om och leka G

och vi lekte älg och lejon, fjäril D⁷

tiggare och gud. G

Satt jag tyst vid hennes sida, A

hon vars hjärta var som mitt E⁷

redde hon med mjuka händer E⁷

ömt vårt bo A

hörde jag mitt hjärta ropa, D

det du äger är ej ditt A

och jag fördes bort E⁷

av anden att få ro. A

Det jag älskar, det är bortom D

och fördolt i dunkelt fjärran A

och min rätta väg är E⁷

hög och underbar. A

Och jag lockas mitt i larmet D

till att bedja inför Herran A

Tag du jorden bort, jag äga vill E⁷

vad ingen, ingen har. A

Följ mig broder bortom bergen A

med de stilla svala floder. E⁷

där allt havet somnar långsamtE⁷

inom bergomkransad bädd. A

Någonstädes bortom himlen D

är mitt hem, har jag min moder A

mitt i guldstänkta dimmor E⁷

i en rosenmantel klädd. A

Må de svarta salta vatten D

svalka kinder feberröda A

må vi vara mil från livet E⁷

innan morgonen är full A

Ej av denna världen var jag, D

och oändlig vedermöda A

led jag för min oro, otro, E⁷

och min heta kärleks skull. A

Vid en snäckbesållad A

havsstrand står en port E⁷

av rosor tunga E⁷

där i vila multna vraken E⁷

och de trötta män få ro. A

Aldrig hörda höga sånger D

likt fiolers ekon sjunga A

under valv där evig unga E⁷

barn av saligheten bo. A